Under 2022 och 2023 har kommissionen fortsatt att fullgöra sitt uppdrag som fördragens väktare. I arbetet med att skydda demokratin och bygga ett starkt och motståndskraftigt EU har följande frågor stått i fokus:
- Upprätthålla rättsstatsprincipen och bekämpa korruption
- Främja nya former av demokratiskt engagemang
- Bygga en jämlikhetsunion
- Öka motståndskraften och skydda EU:s invånare
- Övervinna covidpandemin och skapa en hälsounion
- Skapa ett hållbart och rättvist migrationssystem
- Tillgodose behovet av humanitära insatser

Upprätthålla rättsstatsprincipen och bekämpa korruption
Rysslands krig mot Ukraina har påmint oss om att vi måste försvara vår hårt förvärvade demokrati och frihet. Varje generation i EU måste hjälpa till att bygga upp den europeiska demokratins motståndskraft och förnya löftet om EU som ett fredsprojekt.
Rättsstatens principer – frihet, rättvisa och jämlikhet
Rättsstatsprincipen är EU:s grundval. I sin årliga rapport om rättsstatsprincipen redovisar kommissionen hur tillämpningen av rättsstatsprincipen har utvecklats i EU-länderna.
2023 års rapport visar på en positiv trend samtidigt som det behövs mer tid för att fullt ut genomföra vissa reformer.

2023 års rapport visar att EU-länderna har vidtagit åtgärder i fråga om 65 procent av rekommendationerna från 2022.
En effektiv politik för korruptionsbekämpning
I maj 2023 vidtog kommissionen beslutsamma åtgärder för att bekämpa korruptionen i EU och harmonisera EU-reglerna om definitioner av och påföljder för korruptionsbrott. Målet är att
- säkerställa en hög standard för alla typer av korruptionsbrott
- se till att standarderna efterlevs bättre
- införa strukturer i EU-länderna som förebygger korruption bättre.
Kommissionen föreslår också ett nytt riktat sanktionssystem mot allvarliga fall av korruption i hela världen.

Strategier för korruptionsbekämpning är en viktig del i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen tillsammans med
- respekt för rättsväsendets oberoende
- fria medier och mediemångfald
- en transparent offentlig förvaltning av hög kvalitet
- ett fritt och aktivt civilsamhälle.
Förslag om ett EU-organ för etiska frågor
I juni 2023 föreslog kommissionen att det ska inrättas ett EU-organ för etiska frågor. Det ska finnas gemensamma etiska normer för ledamöterna av EU-institutionerna och en formell mekanism så att institutionerna kan samordna och diskutera etiska krav.
Främja nya former av demokratiskt engagemang
Allmänhetens engagemang
Efter konferensen om Europas framtid – ett unikt exempel på deltagandedemokrati – har kommissionen arbetat med medborgarnas rekommendationer.
I de nya medborgarpanelerna ska cirka 150 slumpmässigt utvalda personer framföra sina synpunkter på vissa viktiga förslag som kommissionen tänker lägga fram. Fokus ligger på den yngre generationens roll för att forma framtiden.

I de nya medborgarpanelerna ska cirka 150 slumpmässigt utvalda personer framföra sina synpunkter innan kommissionen lägger fram viktiga förslag. Under 2023 har panelerna diskuterat matsvinn, virtuella världar och utbildningsutbyten.
100 europeiska medborgarinitiativ
Den 18 april 2023 registrerade kommissionen det etthundrade initiativet som efterlyser höghastighetståg mellan alla europeiska huvudstäder. Sedan starten 2012 har det europeiska medborgarinitiativet varit ett kraftfullt verktyg för deltagardemokrati. De olika initiativen har tillsammans fått över 17 miljoner underskrifter.
Bygga en jämlikhetsunion
Kommissionen jobbar ständigt för ett samhälle där alla har samma möjligheter att utvecklas. Alla måste vara fria att uttrycka sin personlighet och sina åsikter och ha rätt att fritt utöva sin religion och att älska vem man vill.
Jämställdhet
I jämställdhetsstrategin för 2020–2025 betonas vikten av att främja välmående och jämställda samhällen och ekonomier. Därför har vi lagt fram förslag för att
- skydda och stärka familjers rättigheter i situationer där flera länder är inblandade
- stärka tillämpningen av principen om lika lön för lika arbete för att en gång för alla avskaffa löneskillnaderna mellan könen
- motverka könsbaserat våld.

För att göra bolagsstyrelserna mer jämställda antog vi i november 2022 banbrytande regler som säger att minst 40 procent av de icke verkställande styrelseposterna i börsnoterade företag ska innehas av det underrepresenterade könet senast 2026.
Stoppa våldet mot kvinnor
Den 1 juni 2023 – sju år efter att kommissionen lade fram sitt förslag – anslöt sig EU slutligen till Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Vi håller nu på att förhandla om mininormer i EU-rätten för att
- kriminalisera vissa former av könsrelaterat våld
- förbättra brottsoffrens tillgång till rättslig prövning, skydd och stöd
- säkerställa samordning mellan relevanta tjänster
- förebygga den här typen av brott.
Hbtqi-personers rättigheter
Enligt jämlikhetsstrategin för hbtqi-personer 2020–2025 lade kommissionen i december 2022 fram ett förslag om att stärka organen för likabehandling genom att slå fast miniminormer för deras uppdrag, befogenheter, uppgifter, resurser och oberoende.
Bekämpa rasism
För att förverkliga EU:s handlingsplan mot rasism 2020-2025 har kommissionen
- uppmanat medlemsländerna att anta nationella handlingsplaner mot rasism senast 2022
- bett medlemsländerna att ta fram nationella strategier mot antisemitism
- utvärderat nationella strategier för romer
- utsett en ny samordnare för att bekämpa antimuslimskt hat.
Arbetsmarknadspaket för personer med funktionsnedsättning
Personer med funktionsnedsättning har rätt att delta fullt ut i alla aspekter av livet. Ett arbetsmarknadspaket för personer med funktionsnedsättning presenterades i september 2022 och ska stödja EU-länderna när de
- främjar social delaktighet
- arbetar mot fattigdomen
- främjar färdigheter och kompetens hos personer med funktionsnedsättning.
I september 2023 föreslog kommissionen att det införs ett EU-intyg om funktionsnedsättning som ska se till att funktionsnedsättningar erkänns över gränserna. Det ska göra det lättare att resa i EU genom att alla i EU får samma tillgång till förmåner eller särskilda villkor i samband med tjänster som medborgarna i det land man besöker.
Öka motståndskraften och skydda EU:s invånare
Med stöd i EU:s säkerhetsunion ska EU skydda alla sina medborgare och företag, både på nätet och i den fysiska världen. Sedan juli 2020 har betydande framsteg gjorts för att stärka strategins fyra pelare.

Sedan EU:s strategi för en säkerhetsunion presenterades i juli 2020 har betydande framsteg gjorts för att stärka strategins fyra pelare:
- Ta itu med sårbarheter
- Stärka cybersäkerheten
- Främja samarbetet inom brottsbekämpning
- Stärka motståndskraften mot hybridhot
Dessutom finns det nu moderna regler som säkrar de fysiska och digitala aspekterna av kritiska infrastruktursektorer, bland annat energi, transport, hälso- och sjukvård, rymden, telekommunikation och digital teknik.
Cybersolidaritetsakten
Cybersolidaritetsakten ska stärka samarbetet inom EU mot cyberhot genom att
- förbättra upptäckt och medvetenhet om hot
- stärka kritiska entiteters beredskap
- stärka den samordnade krishanterings- och insatskapaciteten i medlemsländerna.
EU:s strategi för sjöfartsskydd
I mars 2023 presenterade kommissionen en uppdaterad strategi för sjöfartsskydd i EU, där man föreslår åtgärder för att göra sjöfarten säkrare, bland annat genom
- övningar till havs på EU-nivå
- bättre kustbevakning
- skärpta säkerhetsinspektioner i EU:s hamnar för att främja ett fördjupat samarbete med partner som Nato för att upprätthålla den regelbaserade ordningen till havs.
EU:s rymdstrategi för säkerhet och försvar
Rymdstrategin för säkerhet och försvar visar att EU anser att rymden är ett omtvistat strategiskt område och strategin ska
- skydda EU:s rymdtillgångar, till exempel satelliter
- avskräcka från fientlig verksamhet i rymden, till exempel spioneri
- stärka EU:s strategiska oberoende.
Basen invigdes i januari 2023 och är den första rymdbasen på fastlandet i EU. Härifrån går det att skjuta upp konstellationer av små satelliter som förbättrar EU:s jordobservationskapacitet, vilket är mycket viktigt för att motverka klimatkatastrofer och militära hot i realtid.

Ökad resiliens mot naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan
Antalet flygplan för brandbekämpning hos rescEU fördubblades inför sommaren och omfattar nu 24 flygplan och 4 helikoptrar från 10 EU-länder. Under 2023 mobiliserade EU via sin civilskyddsmekanism hundratals brandmän, fordon och flygplan för stora bränder i Europa och för att visa solidaritet med våra internationella partner som Kanada. Kommissionen tog 2022 fram en handlingsplan för att förebygga bränder i naturen.
I februari 2023 antog kommissionen också en rekommendation och ett meddelande för att slå fast gemensamma mål för att stärka resiliensen mot katastrofer inom civilskyddet i EU. Det omfattar hur länderna bättre ska kunna förbereda sig på olika typer av naturkatastrofer som jordbävningar, översvämningar och skogsbränder.
Ursula von der Leyen besökte de översvämningsdrabbade områdena i Emilia-Romagna i Italien för att på plats uppleva den osjälviskhet och solidaritet som hundratals frivilliga visade. Många tog ledigt från sina jobb för att hjälpa till med den omfattande uppröjningen och hjälpa dem som förlorat sina hem och företag att återvända för att bygga upp sina samhällen på nytt.

Övervinna pandemin och skapa en hälsounion
Covid-19-pandemin
Den 5 maj 2023 upphävdes officiellt statusen för covid-19 som ett internationellt hot mot människors hälsa. Vår starka anda av resiliens, solidaritet och samordning och vårt djupa förtroende för och våra betydande investeringar i forskning och innovation hjälpte oss att övervinna denna historiska kris.
EU:s vaccinstrategi
EU:s vaccinstrategi gav imponerade resultat: över 70 procent av befolkningen i EU har vaccinerats mot covid-19.
Tack vare EU Fab (nätverket av vaccintillverkare för framtida hälsonödlägen) finns en ständig kapacitet att tillverka mellan 500 och 700 miljoner vaccindoser per år så att vi kan se till att vacciner snabbt kan tas fram vid en framtida kris. Vi står fast vid vårt åtagande att det ska finnas vacciner för alla i hela världen. Sedan december 2020 har nästan 2,5 miljarder doser covid-19-vaccin exporterats till 168 länder.

- Över 70 procent av befolkningen i EU har vaccinerats mot covid-19
- Mellan 500 och 700 miljoner vaccindoser kan tillverkas varje år vid en framtida kris
- Sedan december 2020 har nästan 2,5 miljarder doser covid-19-vaccin exporterats till 168 länder
EU:s digitala covidintyg
EU:s digitala covidintyg bidrog till att människor kunde resa fritt och säkert i EU när medlemsländerna begränsade resandet under pandemin. Över 2,3 miljarder intyg har utfärdats i EU sedan starten 2021. I juni 2023 valde Världshälsoorganisationen att med utgångspunkt i EU:s system för digitala covidintyg inrätta ett globalt system som ska bidra till att skydda människor i hela världen från aktuella och framtida hälsohot.
En europeisk hälsounion
Under det gångna året har arbetet gått vidare med att bygga upp en stark europeisk hälsounion för att bättre skydda våra invånares hälsa. Hälsounionen ger EU och medlemsländerna verktyg att bättre förebygga och hantera framtida pandemier och stärka hälso- och sjukvården i EU.
EU:s plan mot cancer
I EU diagnosticerades 2,7 miljoner personer med cancer och 1,3 miljoner avled 2020. Därför är EU:s plan mot cancer det mest omfattande EU-initiativet mot cancer någonsin med en gedigen budget på 4 miljarder euro. Som en del av planen infördes en ny vetenskapsbaserad strategi för cancerscreening i september 2022 och under 2023 lanserades ett nytt europeiskt initiativ för bilddiagnostik, som använder potentialen hos datateknik och digital teknik för att upptäcka och behandla cancer.

- Över 2,7 miljoner cancerdiagnoser 2020
- 1,3 miljoner dödsfall i EU 2020
- 4 miljarder euro: planens budget
Översyn av läkemedelslagstiftningen
En viktig pelare i den europeiska hälsounionen lades till i april 2023 – den största översynen av läkemedelslagstiftningen på två årtionden. Målet med översynen är att skapa en inre marknad för läkemedel genom att främja bättre tillgång till läkemedel till överkomliga priser och samtidigt stärka innovationsarbetet och konkurrenskraften hos EU:s läkemedelsindustri.
EU:s första omfattande strategi för psykisk hälsa
I juni 2023 presenterades EU:s första övergripande strategi för psykisk hälsa, som speglar allmänhetens rekommendationer vid konferensen om Europas framtid och hörsammar Europaparlamentets krav på större insatser för psykisk hälsa. Strategin innehåller åtgärder för att främja god psykisk hälsa med särskild inriktning på barn och unga. Med 20 flaggskeppsinitiativ och 1,2 miljarder euro i EU-finansiering ska kommissionen hjälpa medlemsländerna att sätta människor och deras psykiska hälsa i första rummet.
Skapa ett hållbart och rättvist migrationssystem
Med den nya migrations- och asylpakten vill kommissionen stärka och samordna viktig EU-politik om migration, asyl och gränsförvaltning. En överenskommelse om alla de asyl- och migrationsreformer som för närvarande förhandlas fram är avgörande.
Förebygga och bekämpa människohandel
Den 19 december 2022 föreslog kommissionen en skärpning av de regler som förebygger och bekämpar människohandel.
De uppdaterade reglerna ska göra det lättare för brottsbekämpande och rättsliga myndigheter att utreda och lagföra nya former av exploatering och hjälpa till att identifiera och stödja offer.

Varje år faller över 7 000 människor offer för människohandel i EU. Majoriteten av de drabbade är kvinnor och flickor, men andelen manliga offer ökar också. Då handlar det framför allt om arbetskraftsexploatering.
Migration av kvalificerad arbetskraft
Att ta fram lagliga migrationsvägar bidrar till att minska den irreguljära migrationen och kan bidra till att stärka de europeiska ekonomierna. Därför lanserade kommissionen i oktober 2022 den första EU-omfattande plattformen som ska göra det mer attraktivt för personer från länder utanför EU att söka jobb här. Det kommer att hjälpa arbetsgivare i EU att hitta de talanger de behöver och säkerställa anständiga arbetsvillkor.
För att se till att kvalificerad arbetskraft från länder utanför EU kan komma till EU och se till att migrationen hanteras väl och inriktas på de områden där behoven av arbetskraft och kompetens finns lanserade kommissionen i januari 2023 en plattform för arbetskraftsmigration.
Tillgodose behovet av humanitära insatser
Kommissionen har gett Ukraina ett exceptionellt stort stöd, men har också fortsatt att ge humanitärt bistånd över hela världen till dem som behöver det mest. Under det gångna året har det redan rekordhöga behovet av humanitär hjälp fortsatt att öka. Medlemsländerna tillkännagav tillsammans med kommissionen en inledande humanitär finansiering på 8,4 miljarder euro för 2023, som ett konkret uttryck för global solidaritet och EU:s ledande roll i humanitära insatser.
Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och det svenska EU-ordförandeskapet stod tillsammans värdar för en internationell givarkonferens för jordbävningens offer. Konferensen ledde till löften om hjälp på totalt 7 miljarder euro, varav 6,05 miljarder euro i bidrag och lån till Turkiet och 911 miljoner euro i bidrag till Syrien.
I juni 2023 stod EU värd för den sjunde Brysselkonferensen om Syriens och dess grannländers framtid, där deltagarna lovade ge 5,6 miljarder euro i bistånd. På konferensen upprepade man EU:s och det internationella samfundets fortsatta stöd till folket i Syrien, syriska flyktingar och deras värdsamhällen i grannländerna.
EU och Kanada stod tillsammans värdar för den internationella konferensen för solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter och deras värdländer och värdsamhällen. Evenemanget fokuserade på vikten av samordnade åtgärder inom humanitärt bistånd, utveckling och stabilisering.
Med anledning av det krig som bröt ut i Sudan i april 2023 kompletterade EU sin ursprungliga humanitära finansiering på 73 miljoner euro med ytterligare 60 miljoner euro i juni 2023. EU öppnade också en humanitär luftbro till Sudan och grannlandet Tchad för att flyga in livräddande produkter till länderna.
En humanitär luftbro till Burkina Faso öppnade i november 2022. Den hjälpte till att leverera livsmedel och viktiga förnödenheter till hundratusentals människor som riskerar svält i områden under blockad.
I mars 2023 inledde EU en humanitär luftbro till Goma. Med stöd av Frankrike flög man in bland annat mat och medicinska förnödenheter.
För att underlätta leveranser av livsviktig hjälp har EU genomfört 29 humanitära fraktflygningar till Afghanistan sedan augusti 2021, och det senaste flyget landade i Afghanistan den 24 maj 2023.
I februari 2023 såg EU till att över 250 brandmän från EU skickades till Chile. Även samordningsexperter och vårdpersonal skickades dit via EU:s civilskyddsmekanism. Kanada fick också omedelbar hjälp med brandbekämpning eftersom landet drabbats av de värsta skogsbränderna på tio år.