Viktiga resultat
Under det gångna året har vi uppnått mycket genom att samarbeta. Vi har varit motståndskraftiga, snabba och visionära när vi säkrar välståndet i EU genom att
- främja vårt energioberoende genom RepowerEU och svara på Rysslands energikrig mot EU:s ekonomi
- snabba på den gröna omställningen
- stärka EU:s ställning i kapplöpningen mot nettonollutsläpp genom den gröna givens industriplan
- utforma en digital omställning i EU med människan i centrum
- stå upp för europeiska värden och intressen med hjälp av Global Gateway-investeringar över hela världen
- stärka vår inre marknad och den sociala marknadsekonomin
- stärka vår konkurrenskraft med hjälp av NextGenerationEU.

Återfå vårt energioberoende
Ryssland har inte bara fört krig mot Ukraina utan också mot ekonomin i EU genom att använda energiförsörjningen som vapen. Med RepowerEU sätter vi stopp för vårt beroende av ryska fossila bränslen och återfår och säkrar EU:s långsiktigt hållbara energioberoende.
Det här arbetet har varit en enad insats inom EU. Medlemsländerna har samarbetat för att se till att alla länder har tillräckliga gaslager samtidigt som EU har arbetat för att diversifiera energiförsörjningen till rimligt pris.
- 70 miljarder kubikmeter gas från Ryssland ersattes under krigets åtta första månader
- Importen av ryskt kol har stoppats och importen av rysk olja har minskat rejält
- EU:s gaslager har fyllts till rekordnivåer på över 95 procent
- Vi har sparat energi och minskade vår gasförbrukning med 18 procent mellan augusti 2022 och mars 2023
EU:s energiplattform
Kommissionen har också inrättat EU:s energiplattform för att organisera medlemsländernas hittills första gemensamma gasinköp, tillsammans med Georgien, Moldavien, Ukraina och länderna på västra Balkan. Genom det gemensamma köpet kunde vi för första gången använda vår gemensamma politiska tyngd och styrka på marknaden för att stärka vårt förhandlingsutrymme och trygga leveranserna av ledningsgas och flytande naturgas genom att samla efterfrågan och attrahera leverantörer.
Skynda på den gröna omställningen och skydda miljön
En viktig del av RepowerEU-planen är förnybar energi där det har gjorts stora framsteg under energikrisen med en fördubblad utbyggnad i EU under 2022.
Vår strategi för solenergi är tänkt att skynda på utbyggnaden av solenergi ännu mer, samtidigt som EU är ledande inom utvecklingen av en global vätgasekonomi. Ett paket om vätgas och andra gaser med mindre koldioxidutsläpp är också på gång.

- Mer el producerades från vindkraft och solenergi än från gas 2022
- Nästan fyra gånger mer energi från solpaneler fram till 2030
För att hålla farten uppe i arbetet med att nå nettonollutsläpp och stärka EU-industrins konkurrenskraft lade kommissionen fram industriplanen i den gröna given den 1 februari 2023.
I mars presenterades tre viktiga initiativ till stöd för industriplanen:
I juni 2023 lades grunden till det första projektet inom Fonden för en rättvis omställning i Narva i Estland: en ny anläggning för raffinering av sällsynta jordartsmetaller för elfordon och den första anläggningen utanför Asien. Den är också kopplad till en ny gruva på Grönland, vilket gör den till den första europeiska försörjningskedjan – från gruva till raffinaderi.
Vi har också fortsatt insatserna för att återställa naturen i EU med de nya förslagen om en förordning om restaurering av natur och handlingsplanen för nollförorening. Dessutom har vi antagit lagstiftning för att se till att det inte finns några ohållbara varor på hyllorna i våra varuhus genom EU:s avskogningslag och gjort framsteg när det gäller målen i 55 %-paketet.
Omställningen kommer naturligtvis att påverka lantbrukare och landsbygdssamhällen. Den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027, som trädde i kraft i början av året, ska stödja lantbrukarna så att de kan producera säker och hållbar mat av god kvalitet samtidigt som landsbygdens livskraft och mångfald bevaras.
Förverkliga EU:s digitala decennium
Digitala innovationer omformar vår ekonomi i otroligt snabb takt. Revolutionen med artificiell intelligens (AI) är här och därför lade kommissionen fram en rättsakt om artificiell intelligens redan i april 2021. Den ska se till att AI-systemen i EU är säkra, transparenta, etiska, opartiska och kontrolleras av människan.
Europaparlamentet och EU-länderna nådde en överenskommelse om förordningen om halvledare i mars. Sent i juli godkände rådet sedan förordningen som ska stärka ekosystemet för halvledare i EU. När det gäller data, som är drivkraften för EU:s digitala ekonomi, strävar vi efter att göra EU till en ledare inom ett datastyrt samhälle genom EU-strategin för data. På ekonomisidan lade kommissionen under det gångna året också fram två nya förslag för att se till att reglerna för betaltjänster och finanssektorn i stort håller jämna steg med digitaliseringen.
Regionen Sachsen i östra Tyskland har framgångsrikt klarat av omställningen och blivit ett av de främsta tekniknaven i Europa, med särskilt fokus på mikroelektronik. EU-finansieringen har spelat en viktig roll och har bidragit till att locka ytterligare investeringar. Det mest framstående projektet är Infineons nya halvledarfabrik, en investering på 5 miljarder euro som ska ge över 1 000 nya högkvalificerade jobb. Man räknar med att 1 miljard euro ska beviljas genom EU:s förordning om halvledare.

- Investeringar till stöd för EU:s förordning om halvledare beräknas uppgå till över 43 miljarder euro
- 8 miljarder euro i franska och italienska investeringar i toppmoderna halvledaranläggningar
- 8,1 miljarder euro i offentlig finansiering av ”viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI)”
En annan milstolpe nåddes i november 2022, då webbplattformar fick större ansvar för att förebygga skador och skydda användarnas rättigheter i och med att förordningen om digitala tjänster trädde i kraft. För att bidra till förordningens tillämpning lanserade kommissionen det europeiska centrumet för algoritmers transparens i april 2023. Det nya centrumet är inhyst hos kommissionens gemensamma forskningscentrum.
Samma månad stärktes rättvisan och öppenheten på de digitala marknaderna genom att förordningen om digitala marknader började gälla.
Stärka vår inre marknad och den sociala marknadsekonomin
I år uppmärksammade vi trettioårsjubileet för den inre marknaden – grundstenen för EU:s långsiktiga konkurrenskraft. I mars lade kommissionen fram en ny långsiktig strategi för hur EU kan bygga vidare på sina resultat och främja välmående företag som kan konkurrera på den globala marknaden och erbjuda attraktiva jobb och globala standarder.
Vi har också föreslagit nya sätt att stödja och ytterligare stärka den inre marknaden i år. I maj lade vi fram förslag till den mest omfattande och ambitiösa reformen av tullunionen sedan den inrättades 1968. I april föreslog vi nya patentregler som ska bidra till ett mer transparent, effektivt och framtidssäkrat regelverk för immateriella rättigheter.
EU:s ekonomi har fortsatt att vara häpnadsväckande motståndskraftig efter en rad ekonomiska chocker under de senaste åren. Under 2022 var återhämtningen i tillväxten imponerande 3,4 %. Tillväxten stöddes av en stabil arbetsmarknad med rekordlåg arbetslöshet och ökande sysselsättning. Resultatet beror i hög grad på EU:s och medlemsländernas kraftfulla åtgärder.
I vår unika europeiska modell prioriteras inte bara affärsmöjligheter utan också välfärden i samhället där människor står i centrum för ekonomin. Med detta mål för ögonen och för att vi verkligen tror på kraften i dialogen mellan arbetsmarknadens parter har vi lagt fram åtgärder för att stärka dialogen både i länderna och på EU-nivå. Samtidigt måste vi se till att samhällets trygghetsnät fungerar bra. Därför har vi lagt fram rekommendationer om skäliga minimilöner i alla EU-länder.
Vi behöver också göra stora investeringar i livslångt lärande, en förutsättning för att klara den gröna, digitala och demografiska omställningen. Därför har 2023 utsetts till Europaåret för kompetens och EU-länderna har avsatt cirka 65 miljarder euro i EU-pengar till kompetensutveckling.
- 1 500 organisationer i EU har anslutit sig till 14 industriella ekosystem
- 160 miljoner euro har investerats i initiativ för kompetens
- 2 miljoner personer har deltagit i fortbildning och omskolning
- 15 500 utbildningsprogram har antingen tagits fram eller uppdaterats
NextGenerationEU och ökade europeiska investeringar
Under 2022 och 2023 har våra gemensamma europeiska investeringar på 800 miljarder euro i NextGenerationEU börjat ge resultat, med konkreta projekt som ska bygga ett EU som är hållbart, motståndskraftigt och konkurrenskraftigt för att säkerställa välstånd för alla i EU.
I centrum för NextGenerationEU står faciliteten för återhämtning och resiliens, som ställer exceptionella ekonomiska resurser till förfogande för alla medlemsländer. Pengarna används för att genomföra reformer och investeringar som ska omforma våra ekonomier och samhällen för kommande generationer. Faciliteten fortsätter att genomföras i snabb takt.

Ett av de företag som får mest stöd från Finlands återhämtnings- och resiliensplan är Solar Foods, ett uppstartsföretag som tillverkar protein genom en bioprocess som använder grön vätgas. Det patenterade proteinet ”solein” kan användas för att framställa vilket livsmedel som helst, bokstavligen ur tomma intet. Det är inte science fiction – företaget får 33,6 miljoner euro till en demonstrationsfabrik i Vanda i Finland.

Global Gateway och ökade globala investeringar
EU fortsätter att spela en avgörande roll för att skapa en växande, motståndskraftig och hållbar global ekonomi för alla. Med Global Gateway, en plan på 300 miljarder euro för hållbara investeringar i hela världen, stöder kommissionen infrastrukturprojekt av högsta kvalitet som skapar jobb, varaktig tillväxt och värde på det lokala planet.
Global Gateway-initiativets första milstolpe är EU:s investeringspaket för Afrika. Hälften av de ursprungliga Global Gateway-investeringarna på cirka 150 miljarder euro går till projekt med afrikanska partner. Sedan dess har vi börjat genomföra Global Gateway i Asien och Stilla havsområdet och i Latinamerika och Karibien, där kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har meddelat att EU och medlemsländerna ska investera 45 miljarder euro.
Återstarta EU:s handelsagenda
Handels- och teknikråd
I en internationell samarbetsanda har EU inrättat handels- och teknikråd med USA och Indien för att främja produktiva partnerskap och ta itu med gemensamma utmaningar.
Världshandeln
Trots de chocker som leveranskedjorna har drabbats av till följd av pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har vi gjort framsteg med att främja öppenhet i handeln genom konkreta resultat tillsammans med viktiga handelspartner. Under året slutförde vi förhandlingarna om frihandelsavtal med Chile och Nya Zeeland och fortsatte våra förhandlingar med Australien, Mercosur, Mexiko, Indien och Indonesien.
Ekonomisk säkerhet
Den 20 juni lade kommissionen och EU:s utrikesrepresentant fram en ny europeisk strategi för ekonomisk säkerhet. Strategins fokus ligger på att minimera de risker som är förknippade med vissa ekonomiska flöden mot bakgrund av växande geopolitiska spänningar och allt tätare tekniksprång, samtidigt som man bevarar maximal ekonomisk öppenhet och dynamik.