Investera i EU:s välstånd

Ryssland har inte bara fört krig mot Ukraina utan också mot ekonomin i EU genom att använda energiförsörjningen som vapen. Med RepowerEU sätter vi stopp för vårt beroende av ryska fossila bränslen och återfår och säkrar EU:s långsiktigt hållbara energioberoende.

Det här arbetet har varit en enad insats inom EU. Medlemsländerna har samarbetat för att se till att alla länder har tillräckliga gaslager samtidigt som EU har arbetat för att diversifiera energiförsörjningen till rimligt pris.

EU:s energibesparingar

EU:s energiplattform

Kommissionen har också inrättat EU:s energiplattform för att organisera medlemsländernas hittills första gemensamma gasinköp, tillsammans med Georgien, Moldavien, Ukraina och länderna på västra Balkan. Genom det gemensamma köpet kunde vi för första gången använda vår gemensamma politiska tyngd och styrka på marknaden för att stärka vårt förhandlingsutrymme och trygga leveranserna av ledningsgas och flytande naturgas genom att samla efterfrågan och attrahera leverantörer.

En viktig del av RepowerEU-planen är förnybar energi där det har gjorts stora framsteg under energikrisen med en fördubblad utbyggnad i EU under 2022.

Vår strategi för solenergi är tänkt att skynda på utbyggnaden av solenergi ännu mer, samtidigt som EU är ledande inom utvecklingen av en global vätgasekonomi. Ett paket om vätgas och andra gaser med mindre koldioxidutsläpp är också på gång.

För att hålla farten uppe i arbetet med att nå nettonollutsläpp och stärka EU-industrins konkurrenskraft lade kommissionen fram industriplanen i den gröna given den 1 februari 2023.

I mars presenterades tre viktiga initiativ till stöd för industriplanen:

• Förordningen om kritiska råvaror
• Förordningen om nettonollindustri
• Reformen av utformningen av elmarknaden

Vi har också fortsatt insatserna för att återställa naturen i EU med de nya förslagen om en förordning om restaurering av natur och handlingsplanen för nollförorening. Dessutom har vi antagit lagstiftning för att se till att det inte finns några ohållbara varor på hyllorna i våra varuhus genom EU:s avskogningslag och gjort framsteg när det gäller målen i 55 %-paketet.

Omställningen kommer naturligtvis att påverka lantbrukare och landsbygdssamhällen. Den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027, som trädde i kraft i början av året, ska stödja lantbrukarna så att de kan producera säker och hållbar mat av god kvalitet samtidigt som landsbygdens livskraft och mångfald bevaras.

Digitala innovationer omformar vår ekonomi i otroligt snabb takt. Revolutionen med artificiell intelligens (AI) är här och därför lade kommissionen fram en rättsakt om artificiell intelligens redan i april 2021. Den ska se till att AI-systemen i EU är säkra, transparenta, etiska, opartiska och kontrolleras av människan.

Europaparlamentet och EU-länderna nådde en överenskommelse om förordningen om halvledare i mars. Sent i juli godkände rådet sedan förordningen som ska stärka ekosystemet för halvledare i EU. När det gäller data, som är drivkraften för EU:s digitala ekonomi, strävar vi efter att göra EU till en ledare inom ett datastyrt samhälle genom EU-strategin för data. På ekonomisidan lade kommissionen under det gångna året också fram två nya förslag för att se till att reglerna för betaltjänster och finanssektorn i stort håller jämna steg med digitaliseringen.

Investera i mikroelektronik

En annan milstolpe nåddes i november 2022, då webbplattformar fick större ansvar för att förebygga skador och skydda användarnas rättigheter i och med att förordningen om digitala tjänster trädde i kraft. För att bidra till förordningens tillämpning lanserade kommissionen det europeiska centrumet för algoritmers transparens i april 2023. Det nya centrumet är inhyst hos kommissionens gemensamma forskningscentrum. 

Samma månad stärktes rättvisan och öppenheten på de digitala marknaderna genom att förordningen om digitala marknader började gälla.

I år uppmärksammade vi trettioårsjubileet för den inre marknaden – grundstenen för EU:s långsiktiga konkurrenskraft. I mars lade kommissionen fram en ny långsiktig strategi för hur EU kan bygga vidare på sina resultat och främja välmående företag som kan konkurrera på den globala marknaden och erbjuda attraktiva jobb och globala standarder.

Vi har också föreslagit nya sätt att stödja och ytterligare stärka den inre marknaden i år. I maj lade vi fram förslag till den mest omfattande och ambitiösa reformen av tullunionen sedan den inrättades 1968. I april föreslog vi nya patentregler som ska bidra till ett mer transparent, effektivt och framtidssäkrat regelverk för immateriella rättigheter.

EU:s ekonomi har fortsatt att vara häpnadsväckande motståndskraftig efter en rad ekonomiska chocker under de senaste åren. Under 2022 var återhämtningen i tillväxten imponerande 3,4 %. Tillväxten stöddes av en stabil arbetsmarknad med rekordlåg arbetslöshet och ökande sysselsättning. Resultatet beror i hög grad på EU:s och medlemsländernas kraftfulla åtgärder. 

I vår unika europeiska modell prioriteras inte bara affärsmöjligheter utan också välfärden i samhället där människor står i centrum för ekonomin. Med detta mål för ögonen och för att vi verkligen tror på kraften i dialogen mellan arbetsmarknadens parter har vi lagt fram åtgärder för att stärka dialogen både i länderna och på EU-nivå. Samtidigt måste vi se till att samhällets trygghetsnät fungerar bra. Därför har vi lagt fram rekommendationer om skäliga minimilöner i alla EU-länder.

Vi behöver också göra stora investeringar i livslångt lärande, en förutsättning för att klara den gröna, digitala och demografiska omställningen. Därför har 2023 utsetts till Europaåret för kompetens och EU-länderna har avsatt cirka 65 miljarder euro i EU-pengar till kompetensutveckling.

Kompetenspakten – offentliga och privata organisationer tillsammans

Under 2022 och 2023 har våra gemensamma europeiska investeringar på 800 miljarder euro i NextGenerationEU börjat ge resultat, med konkreta projekt som ska bygga ett EU som är hållbart, motståndskraftigt och konkurrenskraftigt för att säkerställa välstånd för alla i EU.

Läs mer om vad som görs i de olika EU-länderna

EU fortsätter att spela en avgörande roll för att skapa en växande, motståndskraftig och hållbar global ekonomi för alla. Med Global Gateway, en plan på 300 miljarder euro för hållbara investeringar i hela världen, stöder kommissionen infrastrukturprojekt av högsta kvalitet som skapar jobb, varaktig tillväxt och värde på det lokala planet.

Global Gateway-initiativets första milstolpe är EU:s investeringspaket för Afrika. Hälften av de ursprungliga Global Gateway-investeringarna på cirka 150 miljarder euro går till projekt med afrikanska partner. Sedan dess har vi börjat genomföra Global Gateway i Asien och Stilla havsområdet och i Latinamerika och Karibien, där kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har meddelat att EU och medlemsländerna ska investera 45 miljarder euro.

Handels- och teknikråd

I en internationell samarbetsanda har EU inrättat handels- och teknikråd med USA och Indien för att främja produktiva partnerskap och ta itu med gemensamma utmaningar.

Världshandeln

Trots de chocker som leveranskedjorna har drabbats av till följd av pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har vi gjort framsteg med att främja öppenhet i handeln genom konkreta resultat tillsammans med viktiga handelspartner. Under året slutförde vi förhandlingarna om frihandelsavtal med Chile och Nya Zeeland och fortsatte våra förhandlingar med Australien, Mercosur, Mexiko, Indien och Indonesien.

Ekonomisk säkerhet

Den 20 juni lade kommissionen och EU:s utrikesrepresentant fram en ny europeisk strategi för ekonomisk säkerhet. Strategins fokus ligger på att minimera de risker som är förknippade med vissa ekonomiska flöden mot bakgrund av växande geopolitiska spänningar och allt tätare tekniksprång, samtidigt som man bevarar maximal ekonomisk öppenhet och dynamik.

^{Ansvarsfriskrivning: Uppgifterna på den här sidan uppdaterades senast den 8 september 2023.}