Försvara freden i Europa

För första gången i historien, bara några dagar efter starten på den ryska invasionen, antog EU den 4 mars 2022 direktivet om tillfälligt skydd som genast började gälla. Ukrainska flyktingar fick rättigheter i EU, bland annat uppehållstillstånd, tillträde till arbetsmarknaden, boende, vård och nödvändiga möjligheter för barn att gå i skolan. 

EU-länderna har öppnat sina hem och hjärtan för miljontals ukrainska krigsflyktingar och därmed gett tillfälligt skydd till omkring fyra miljoner människor. 

I siffror

Tack vare EU och andra givare

Stöd till krigsflyktingarna

Tack vare sammanhållningsinsatsen för flyktingar i Europa och det flexibla stödet till territorier (Care och Fast-Care) har man kunnat omfördela upp till 17 miljarder euro av icke outnyttjade medel för 2014–2020 för att hjälpa människor som har flytt från den ryska invasionen.

EU:s civilskyddsmekanism

Genom att aktivera sin civilskyddsmekanism har EU effektivt slussat bistånd till Ukraina från alla de 27 EU-länderna och Island, Nordmakedonien, Norge, Serbien och Turkiet. 

Solidaritetskorridorerna mellan EU och Ukraina har underlättat exporten av den mycket stora mängden 49 miljoner ton ukrainska jordbruksprodukter. Korridorerna säkerställer inte bara export av jordbruksprodukter utan även import av viktiga råvaror. Det totala handelsvärdet från korridorerna uppskattas till omkring 99 miljarder euro. 

I februari 2023 ingick kommission och Ukraina ett banbrytande avtal för att associera Ukraina med programmet för den inre marknaden. Syftet är att underlätta marknadstillträde, främja ett gynnsamt företagsklimat och stimulera en långsiktig och hållbar tillväxt.

Kärnsäkerhet

Eftersom Ryssland fortsätter att hota civila kärnanläggningar har EU gett Ukraina över 54,8 miljoner euro i kärnsäkerhetsutrustning från rescEU:s strategiska lager, bland annat för att återställa utrustning och laboratorier.

Energi

Som svar på Rysslands skamlösa angrepp på Ukrainas energiinfrastruktur vidtog EU snabbt nödåtgärder. Redan tidigt i kriget bidrog EU till att stabilisera Ukrainas och Moldaviens elsystem genom att synkronisera deras elnät med det kontinentala europeiska nätet.

Telekommunikationer

EU-kommissionen har framgångsrikt förhandlat med telekomoperatörer i EU och Ukraina om att låta ukrainska flyktingar använda sina mobiltelefoner med minimala eller inga roamingavgifter under tre månader. Utöver att göra roamingen billigare har EU distribuerat 2,5 miljoner SIM-kort till ukrainska flyktingar och inrättat surfzoner vid gränsövergångar och tillfälliga bostäder.

Hjälpa Ukraina att försvara sig

Finansieringen på 5,6 miljarder euro från den europeiska fredsfaciliteten har gjort det möjligt att leverera stridsvagnar, helikoptrar, luftförsvarssystem, robotar och ammunition.

EU:s uppdrag för militärt bistånd till Ukraina har utbildat över 25 000 ukrainska soldater. Vi är på god väg att nå vårt mål att färdigutbilda 30 000 soldater före årets slut.

I juli 2023 trädde förordningen om stöd till ammunitionstillverkning i kraft. Förordningen omfattar särskilda, riktade åtgärder för att öka produktionen och säkerställa en trygg försörjning av ammunition i Europa.

EU har stärkt Ukrainas cyberresiliens med en investering på 10 miljoner euro i utrustning, programvara och annat relaterat stöd.

För närvarande utreder Ukrainas riksåklagare över 100 000 fall av påstådda krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som anses vara de allvarligaste kränkningarna av folkrätten. Eftersom bevismaterialet blir allt mer omfattande har EU gett sitt stöd till utredning och lagföring av dessa brott.

EU har avsatt 7,5 miljoner euro till stöd för Internationella brottmålsdomstolens utredningar av Rysslands krigsförbrytelser. Det internationella centrumet för lagföring av aggressionsbrottet mot Ukraina har också inrättats med stöd av kommissionen. Centrumet inledde sin verksamhet i juli 2023 och stöder och förbättrar pågående och framtida utredningar av aggressionsbrottet och bidrar till utbyte och analys av bevis som samlats in sedan Ryssland inledde sitt angrepp på Ukraina.

EU har antagit elva kraftfulla sanktionspaket mot Ryssland

Sanktionerna slår mot kärnan i Rysslands ekonomi, berövar landet viktig teknik och viktiga marknader och försvagar kraftigt Kremls förmåga att finansiera och leda kriget. 

EU har också antagit sanktioner mot Belarus som reaktion på landets inblandning i invasionen av Ukraina. Även Iran omfattas av sanktioner på grund av sin tillverkning och leverans av drönare som används för att attackera Ukraina. EU har också infört en sträng klausul mot kringgående som förbjuder invånare och företag i EU att medvetet och avsiktligt kringgå sanktionerna.

Ukrainas framtid finns i Europeiska unionen. Detta åtagande bekräftades vid det första mötet mellan kommissionskollegiet och den ukrainska regeringen och toppmötet mellan EU och Ukraina i februari 2023. Sedan juni 2022 har Ukraina status som kandidatland till EU, på villkor att landet genomför viktiga reformer. Ukraina har gjort framsteg med de nödvändiga reformåtgärder som beskrivs i kommissionens yttrande om Ukrainas ansökan om EU-medlemskap. 

Trots det pågående kriget har EU redan börjat lägga grunden för Ukrainas återuppbyggnad, och internationella insatser har inletts. 

Chockvågorna från Putins anfallskrig nådde omedelbart våra sex partner på västra Balkan. Samma solidaritetsåtgärder som vi har vidtagit inom EU genomförs nu också på västra Balkan. I december 2022 hölls ett historiskt toppmöte mellan EU och västra Balkan, och mötet hölls för första gången i regionen. I juni 2023 presenterade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen en ny tillväxtplan för västra Balkan. 

EU:s försvarssamarbete har också stärkts. I en folkomröstning den 1 juni 2022 gav de danska väljarna sitt stöd till Danmarks anslutning till EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik, vilket innebar slutet för Danmarks 30-åriga undantag från EU:s försvarssamarbete. 

Sedan 2021 har kommissionen framgångsrikt tagit initiativ till och genomfört Europeiska försvarsfonden. Hittills har över 3 miljarder euro satsats på olika projekt – en investering i morgondagens försvarsteknik och försvarssystem. Under 2023 ska Europeiska försvarsfonden tillföra ytterligare 1,2 miljarder euro till projekt inom viktiga försvarsområden, t.ex. rymdövervakning, bekämpning av hypersoniska robotar och prototyputveckling av en europeisk patrullkorvett. 

^{Ansvarsfriskrivning: Uppgifterna på den här sidan uppdaterades senast den 8 september 2023.}