Coronapandemin har vänt upp och ner på livet för miljontals människor runt om i världen. Endast genom att agera enat, som den union EU är, har vi kunnat hjälpa våra invånare under denna omfattande kris och leda den internationella solidariteten så att hela världen har fått tillgång till säkra vacciner.
EU-kommissionen har bekämpat pandemin på tre fronter:
- Vi har försökt begränsa smittspridningen genom att få fram vaccin till så många som möjligt.
- Vi har tagit fram en omfattande återhämtningsplan för att avhjälpa den ekonomiska krisen.
- Vi har hållit en stadig kurs mot vår gröna och digitala omställning.
Tidslinje för godkännande av säkra och effektiva vacciner mot covid-19
- 21 december 2020Biontech-Pfizer
- 6 januari 2021Moderna
- 26 januari 2021AstraZeneca
- 11 mars 2021Johnson & Johnson
- 20 december 2021Novavax
- 24 juni 2022Valneva
Snabba insatser mot pandemin
Redan tidigt under pandemin ingick kommissionen förköpsavtal med enskilda vaccintillverkare på EU-ländernas vägnar. Tack vare sitt förutseende agerande att säkra vaccinleveranser har EU lyckats tygla den värsta pandemin på hundra år.
Hur gjorde vi?
Kommissionen finansierade en del av vaccintillverkarnas kostnader med pengar från ett krisstödsinstrument som har en budget på 2,7 miljarder euro. I gengäld säkrade kommissionen rätten att köpa ett visst antal vaccindoser till ett visst pris och med bestämda leveranstider. På så sätt bidrog kommissionen till att säkra och effektiva vacciner kunde utvecklas och tillverkas på rekordtid.
När det gäller nya virusvarianter har Pfizer-Biontech och Moderna tagit fram uppdaterade vacciner som EU kan få tillgång till om de godkänns under hösten 2022.
För att hjälpa covidpatienterna behövs också bra vård med säkra och effektiva läkemedel för att behandla infektionen, förkorta tiden på sjukhus och förhindra dödsfall. EU:s strategi för covidbehandlingar stöder utvecklingen av och tillgången till läkemedel, även för behandling av postcovid.
I oktober 2021 hade kommissionen sållat fram tio potentiella covidläkemedel. I maj 2022 hade åtta covidläkemedel godkänts och flera gemensamma upphandlingskontrakt har också ingåtts med tillverkare så att EU-länderna lättare kan få tillgång till läkemedlen.
Globalt samarbete och solidaritet
Från allra första början har EU engagerat sig i internationella insatser mot pandemin. EU är världens enskilt största leverantör av covidvacciner och en av de ledande givarna inom Covax, ett globalt initiativ för tillgång till vacciner mot covid-19.
- Vid toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen i februari 2022 anslog EU ett stödpaket på 425 miljoner euro för att öka vaccinationstakten i Afrika.
- Vid det andra globala covidtoppmötet i maj 2022 utlovade Ursula von der Leyen 450 miljoner euro till fonden för global pandemiberedskap.
- På regional nivå stöder EU den nya afrikanska läkemedelsmyndigheten. På nationell nivå ligger fokus på att öka tillverkningskapaciteten och skapa rätt ekosystem för investeringar.
EU har också gått i täten för globala handelsåtgärder under pandemin. På Världshandelsorganisationens tolfte ministerkonferens i juni 2022 enades medlemmarna om att göra undantag från vissa immaterialrättsliga skyldigheter när det gällde covidvacciner.
Coronapandemin är den första pandemin i den digitala tidsåldern. EU:s digitala covidintyg blev snabbt en global standard. Förordningen om covidintyg antogs i juni 2021 och innehåller regler för att utfärda, kontrollera och godkänna intyg om vaccination, testning och tillfrisknande för att göra det lättare att resa i EU. Sedan förordningen började gälla har över 2 miljarder intyg utfärdats i hela EU.
EU:s digitala covidintyg var en avgörande och innovativ åtgärd och blev snabbt en global standard som bidrog till ett säkert resande i hela världen. I augusti 2022 kunde över 1,6 miljarder människor i hela världen använda EU-covidintyget för internationella resor.
EU har satt en global standard: 48 länder och territorier utanför EU på fem kontinenter har anslutit sig till systemet, utöver de 27 EU-länderna.
Sexårige Adam King från Irland lider av benskörhet. År 2020 skickade han en virtuell kram runt hela världen som en symbol för hopp under coronapandemin. Hans idé fick stor spridning och hjälpte oss alla att må bättre.
Utöver EU:s digitala covidintyg har kommissionen tagit fram Re-open EU – en webbplats och app med aktuell information om reseregler och smittskyddsåtgärder i Europa på 24 språk.
För att se till att ländernas olika smittspårningsappar kan kommunicera med varandra och fungera utomlands har kommissionen utvecklat en särskild nätslusstjänst. Hösten 2021 var 19 länders appar anslutna till systemet och kunde utbyta information om riskkontakter. Apparna hade laddats ner över 70 miljoner gånger.
Förlusten av biologisk mångfald och klimatförändringarna har gjort att virus lättare sprids från djur till människor. Inför en eventuell ny pandemi måste alla länder vara lika förberedda och kunna ingripa. Därför har kommissionen lagt grunden för en europeisk hälsounion.
En stark europeisk hälsounion kan bidra till att
- skydda folkhälsan i EU
- rusta EU och medlemsländerna så att de bättre kan förebygga och hantera framtida pandemier
- stärka hälso- och sjukvården i EU.
Den nya EU-myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser (Hera) bidrar till att utveckla, tillverka och lagerhålla läkemedel, vacciner, personlig skyddsutrustning och andra medicinska motåtgärder.
Sedan Hera bildades har man
- tillsatt en expertgrupp om covid-19-varianter för att övervaka mutationer
- köpt in vaccin mot apkoppor
- inrättat EU Fab – en kapacitetsreserv för vaccin- och läkemedelstillverkning med ett nätverk av anläggningar
- börjat lagra materiel och läkemedel mot kemiska och nukleära hot.
I Estland har Johanna-Maria Lehtme grundat ”Slava Ukraini” som har skickat över 60 ambulanser till Ukraina, fyllda med medicinska förnödenheter och andra livräddande hjälpartiklar.
Pandemin fortsätter att påverka patienter, vårdpersonal och hela hälso- och sjukvården i EU. Därför omfattar folkhälsoprogrammet EU för hälsa initiativ för att förbättra vårdens långsiktiga resiliens och inte bara dess krishanteringsförmåga. Mot bakgrund av lärdomarna från pandemin satsar programmet 5,3 miljarder euro på att stärka EU-ländernas hälso- och sjukvårdssystem.
EU:s läkemedelsstrategi från november 2020 beskriver konkreta initiativ som ska garantera att patienterna får tillgång till bra och säkra läkemedel till rimliga priser och tillgodose ouppfyllda medicinska behov. Strategin ska också trygga läkemedelsförsörjningen, åtgärda bristen på läkemedel och främja EU:s strategiska oberoende. I mars 2022 stärktes Europeiska läkemedelsmyndighetens uppdrag för att bättre kunna övervaka och åtgärda bristen på kritiska läkemedel.
Med det nya europeiska hälsodataområdet tar kommissionen ett historiskt steg mot digital hälso- och sjukvård i EU. Kommissionen hjälper människor att få kontroll över sina medicinska uppgifter och bidrar till bättre hälso- och sjukvård. Kommissionen arbetar också för en verklig inre EU-marknad för digitala tjänster och produkter för hälso- och sjukvård och har tagit fram ett regelverk för användningen av hälsodata för forskning, innovation, beslutsunderlag och reglering. Detta kommer att vara ovärderligt för forskare, innovatörer och beslutsfattare som arbetar med innovativa livräddande behandlingar.
