Bara tio dagar efter att von der Leyen-kommissionen tillträdde presenterade man den gröna given, EU:s färdplan för att bli klimatneutralt senast 2050 och genomföra FN:s agenda 2030 för hållbar utveckling. Sedan dess har kommissionen snabbat på arbetet för minskade utsläpp av växthusgaser, investeringar i grön teknik och miljöskydd.
Och det har man gjort trots pandemin och Rysslands krig mot Ukraina. Vi har tagit vara på vår generations möjlighet att bidra till den gröna omställningen och vi gör det igen med RepowerEU. Inte nog med att EU-invånarnas hälsa beror på planetens hälsa – energitryggheten i EU är också beroende av den massiva omställningen till förnybar energi. .
EU:s gröna giv
EU:s gröna giv är världens mest långtgående omställningsplan och tack vare klimatlagen har EU omsatt sina långtgående mål för 2050 i bindande EU-lagstiftning. I 55 %-paketet från sommaren 2021 beskriver vi vilka konkreta åtgärder som ska vidtas för att nå våra mål och med NextGenerationEU har vi pengarna för investeringarna. Nu måste genomförandet snabbas på med hjälp av följande instrument som beskrivs i bild och text nedan:
55 %-paketet, inklusive handel med utsläppsrätter, reglering och mål | Mekanismen för koldioxidjustering vid gränserna | Användning av alternativa bränslen och alternativ infrastruktur inom transportsektorn | EU:s hållbarhetstaxonomi | Renoveringsvågen | Skogsstrategin | Från jord till bord-strategin | Nollförorening | Strategin för hållbar och smart mobilitet | Paketet om cirkulär ekonomi | Strategin för biologisk mångfald |
I mars 2022 lade kommissionen också fram ett paket med förslag som bygger på EU:s gällande ekodesignkrav för att göra hållbara varor till norm på EU-marknaden. De nya reglerna gör varorna hållbarare, ser till att de går att återanvända, uppgradera, reparera och återvinna och är mer energi- och resurseffektiva. Kommissionen har också presenterat planer på att göra textilier mer hållbara och nya regler som ska se till att konsumenterna är bättre informerade om varors miljömässiga hållbarhet och skyddas bättre mot grönmålning.
I mars 2021 lade kommissionen fram en handlingsplan för att utveckla den ekologiska sektorn. Den ska hjälpa jordbrukarna att nå målet att en fjärdedel av jordbruksmarken i EU ska brukas ekologiskt. Det ekologiska vattenbruket ska också öka betydligt fram till 2030. Handlingsplanen omfattar konkreta åtgärder för att främja både konsumtion och produktion av ekologiska varor, i kombination med en ytterligare ökning av sektorns hållbarhet.
I juni 2022 lade kommissionen fram två nya lagar för att återställa naturen i EU. Lagförslaget om återställande av natur är ett viktigt steg för att förebygga klimatförändringarnas värsta effekter och bromsa förlusten av biologisk mångfald genom att återställa våtmarker, floder, skogar, gräsmarker, marina ekosystem och stadsmiljöer och de arter som lever där.
Mykola Kharytonov, som ansvarar för fakulteten för ekologiskt jordbruk och miljöskydd vid universitetet i Dnipro, fortsätter med sin forskning om gödningsmedel i Katalonien i Spanien med målet att bidra till återuppbyggnaden av Ukraina.
Samtidigt ska nya regler om kemiska bekämpningsmedel minska miljöavtrycket från EU:s livsmedelssystem, skydda invånarnas och lantbrukarnas hälsa och välbefinnande och bidra till att minska den ekonomiska skada som orsakas av försämrad markhälsa och förlust av pollinerande insekter på grund av bekämpningsmedel.
Ett nytt europeiskt Bauhaus
Det krävs kreativa klimatlösningar på gräsrotsnivå och därför drog år 2020 Ursula von der Leyen igång initiativet om ett nytt europeiskt Bauhaus. Initiativet tar sig formen av en rörelse som ska göra den gröna omställningen till en hållbar och inkluderande upplevelse i invånarnas vardag. Det visar att EU:s gröna giv inte bara handlar om att hitta inspirerande ändamålsenliga lösningar på klimatproblemen – det handlar också om att vi ska utforma och bygga hem och städer så att vi förbättrar människors liv.
För att skapa ett offentligt rum för det växande initiativet lanserade kommissionen under våren och sommaren 2022 det nya europeiska Bauhauslaboratoriet och Bauhausfestivalen. I laboratoriet kan man testa verktyg, lösningar och politiska åtgärder som kommer att underlätta omställningen på fältet.
*Återknyta till naturen | Återfå en känsla av tillhörighet | Prioritera de platser och människor som har störst behov | Forma ett cirkulärt industriellt ekosystem och understödja livscykeltänkande
Visa vägen på världsscenen
På FN:s klimatkonferens (COP26) i november 2021 tryckte EU på för att det måste göras stora framsteg med att genomföra Parisavtalet och se till att världens mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C fortfarande går att nå. Som en innovativ och industrialiserad region inspirerar EU andra länder att ta efter.
I juni 2022 förankrade kommissionen hållbarhetskriterierna i sina bilaterala handelsavtal. Efter en granskning av hållbarhetsaspekterna i handelsavtalen ska EU ha ett närmare samarbete med sina handelspartner för att genomföra och tillämpa de viktigaste hållbarhetskriterierna, framför allt Parisavtalet och Internationella arbetsorganisationens arbetskonventioner. Handelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland, som slöts den 1 juli 2022, är ett tidigt bevis på vår nya ambition. I avtalet ingår moderna bestämmelser om handel och hållbarhet, bland annat sanktioner kopplade till efterlevnaden av Parisavtalet.
På Världshandelsorganisationens tolfte ministerkonferens i juni bidrog EU också till att säkra ett banbrytande avtal för att hantera skadliga fiskesubventioner världen över. Genom avtalet ska subventioner av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och överfiskade bestånd förbjudas. För att förverkliga detta har vi lagt fram vår nya agenda för internationell världshavsförvaltning.
