Social rättvisa måste stå i centrum för den gröna och den digitala omställningen. Det innebär att de sociala och ekonomiska effekterna av de båda omställningarna måste beaktas. Mer specifikt måste vi fokusera på de regioner, näringar och arbetstagare som måste tampas med de största utmaningarna.
Därför har von der Leyen-kommissionen inrättat mekanismen för en rättvis omställning, EU:s viktigaste verktyg för att se till att omställningarna sker på ett rättvist sätt. Mekanismen ska få fram upp till 55 miljarder euro fram till 2027 till riktat stöd.
Trots det komplicerade läget till följd av både pandemin och Rysslands krig i Ukraina har EU lyckats rädda jobben. Det beror på den kombination av flexibilitet i närtid och långsiktiga visioner som samsas i Sure, det tillfälliga stödinstrumentet för att minska risken för arbetslösheten i en krissituation.
Sure har hjälpt arbetsgivarna att behålla sin anställda genom att stå för lönerna under nedstängningarna, och fortsatte under 2021 att skydda jobben och lägga grunden till en robust ekonomisk återhämtning.
Fler verktyg för en inkluderande återhämtning
NextGenerationEU är ett tillfälligt återhämtningsinstrument med en budget på 800 miljarder euro som har bidragit till att reparera den akuta ekonomiska och sociala skada som coronapandemin har orsakat. Instrumentet stöder företag och näringslivsutveckling, stärker hälso- och sjukvården, finansierar utbildnings- och sysselsättningsprogram, förser skolor med utrustning och ger de mest behövande materiellt bistånd. Ett av de största programmen inom NextGenerationEU-instrumentet är React-EU, som främjar återhämtningen i EU genom att få fart på tillväxten i mindre utvecklade regioner.
Statligt stöd var också en viktig del av kommissionens ekonomiska insatser under pandemin. Sedan krisen startade har kommissionen antagit mer än 1 010 beslut om nationella åtgärder till ett värde av cirka 3,2 biljoner euro. Den tillfälliga ramen för statligt stöd avvecklades den 30 juni 2022.
I november 2021 antog kommissionen ett meddelande om en konkurrenspolitik som är anpassad till nya utmaningar. Där lyfter kommissionen fram konkurrenspolitikens viktiga roll för EU:s återhämtning, den gröna och den digitala omställningen och en resilient inre marknad.
En stark social marknadsekonomi, som sätter människors välbefinnande i första rummet, är den mest motståndskraftiga modellen för en teknikdriven värld efter pandemin. Därför antogs handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter i mars 2021. Planen innehåller följande tre långtgående övergripande mål för EU för 2030.
En grupp människor i Warszawa öppnade hjälpcentrumet ”Pulawska 20” där man samlar in mat, hygienartiklar och kläder som man sedan delar ut till ukrainska flyktingar och internflyktingar.
Den europeiska kompetensagendan är en femårig plan som ska hjälpa enskilda personer och företag att skaffa sig fler och bättre färdigheter, fylla lediga jobb och se till att människor hittar sin plats i en grönare och mer digital ekonomi. En kompetenspakt lanserades i november 2020 som för samman företag, arbetstagare, lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare och arbetsförmedlingar, så att de kan kartlägga vilka färdigheter som kommer att behövas inom olika sektorer och för att göra åtaganden om att omskola arbetstagare. Hittills har över 600 organisationer anslutit sig till pakten och gjort utfästelser om att hjälpa till att omskola 1,5 miljoner människor.
I juni 2022 antog rådet rekommendationer om individuella utbildningskonton och mikrokrediter. För att se till att EU fortsätter att vara världsledande på utbildningsområdet har kommissionen lanserat en europeisk universitetsstrategi, som ska förbättra konkurrenskraften i våra system för högre utbildning genom ett bredare och fördjupat transnationellt samarbete.
I juni 2022 nådde parlamentet och rådet en historisk överenskommelse om direktivet om minimilöner, som kommissionen lade fram i oktober 2020. Den här rättsakten har varit en prioritering för von der Leyen-kommissionen redan från början, och ska bidra till tillräckligt höga minimilöner och öka arbetstagarnas tillgång till minimilöneskydd i hela EU.
För att skydda arbetstagarna mot nya utmaningar i samband med digitaliseringen av arbetslivet lade kommissionen i december 2021 fram ett förslag till ett direktiv om bättre arbetsvillkor för plattformsarbete.
Förslaget ska se till att personer som arbetar via digitala plattformar får den lagliga anställningsstatus som motsvarar deras faktiska arbetsformer och kan utnyttja de arbetstagarrättigheter och sociala förmåner som de har rätt till.
