Covid-19-pandemin har visat digitaliseringens fördelar i vår vardag och att den digitala omställningen med människan i fokus är rätt väg framåt. Den digitala omställningen är grunden för de fyra pelarna i EU:s digitala decennium:
- Bättre möjligheter för invånarna genom digitala färdigheter
- Digitalisering av företag
- Digitalisering av offentlig service
- Starkare digital infrastruktur.
Friheten att ha kontakt med vänner och familj över gränserna måste vara en rättighet, inte ett privilegium. Därför lade kommissionen i januari 2022 fram ett förslag till en europeisk förklaring om digitala rättigheter och principer för det digitala decenniet. Förslaget kommer efter flera viktiga EU-rättsakter som bygger upp ett säkrare och friare digitalt område i och utanför EU, och som ska skydda våra grundläggande rättigheter och våra data.
Kommissionen publicerade i april 2021 sitt efterlängtade utkast till en rättsakt om artificiell intelligens. Det utgör världens mest framåtblickande försök att reglera AI-teknik och fastställer en riskbaserad sektorsövergripande regleringsstrategi för användningen av AI-system i EU och på den inre marknaden.
Syftet är att skapa enhetliga AI-regler i hela EU, garantera rättssäkerheten och uppmuntra investeringar och innovation inom AI. Man vill också bygga upp allmänhetens förtroende för att AI-system används på ett sätt som respekterar europeiska värden och grundläggande rättigheter.
Hösten 2021 enades kommissionen med Europaparlamentet och rådet om en dataförvaltningsakt, som ska öka förtroendet för datadelning. Den kompletterades i februari 2022 med ett förslag om en dataakt med nya regler om vem som kan använda och få tillgång till data som genererats inom alla ekonomiska sektorer i EU. Kommissionen håller också på att inrätta gemensamma europeiska dataområden på strategiska områden, med både privata och offentliga aktörer.
I mars 2022 nådde EU en viktig överenskommelse om rättsakten om digitala marknader, som reglerar verksamheten för stora digitala plattformar, eller så kallade grindvakter, för att se till att den europeiska digitala inre marknaden är öppen och rättvis.
De här grindvakterna ska omfattas av flera tydligt definierade skyldigheter och förbud som hindrar stora digitala företag från att missbruka sitt styrka på marknaden och som ger nya aktörer möjlighet att komma in på marknaden. Med rättsakten kommer kommissionen att bli världens första organ som har behörighet att övervaka regleringen av de stora teknikmarknaderna som omfattar en mängd olika metoder och digitala tjänster.
En annan milstolpe var den överenskommelse som nåddes i april 2022 om rättsakten om digitala tjänster, den första i världen i sitt slag inom digital reglering. Den här rättsakten följer principen att det som är olagligt utanför internet också måste vara det på internet. Mycket stora onlineplattformar och sökmotorer kommer att omfattas av strängare krav på att skydda användarna från olagligt innehåll och från olagliga varor och tjänster. Dessutom måste onlineplattformar och sökmotorer bedöma och mildra de värsta skadorna som deras verksamhet och algoritmer kan leda till i fråga om grundläggande rättigheter, barns välbefinnande och samhällsdebatt.
Både rättsakten om digitala marknader och rättsakten om digitala tjänster kommer att börja tillämpas 2023.
Förslaget till förordningen om halvledare, som kommissionen lade fram i februari 2022, är ett flaggskeppsprojekt för EU:s digitala omställning.
Det finns ingen digital framtid utan halvledare. De finns i våra telefoner, datorer, bilar, medicintekniska produkter och i alla uppkopplade apparater.
Störningarna i försörjningskedjan till följd av pandemin har ökat investeringsbehovet: Vi måste se till att EU tar tillbaka sin plats i täten för design och tillverkning av halvledare.
I januari 2021 enades kommissionen och Europeiska centralbanken om att arbeta tillsammans för att analysera olika sätt att utforma en digital euro och eventuella följder för lagstiftningen. En digital form av centralbankspengar skulle ge konsumenter och företag fler valmöjligheter i situationer där fysiska kontanter inte kan användas. Den digitala euron kan komplettera kontanter och tillgodose nya behov av betalsätt i världen.
EU är den första lagstiftaren i världen som skyddar sina invånare mot vissa risker som förknippas med investeringar i kryptotillgångar för att bevara den finansiella stabiliteten och samtidigt göra det möjligt med innovationer i branschen. I juni nådde EU:s medlagstiftare en historisk överenskommelse om kommissionens föreslagna förordning om kryptotillgångar.
Samtidigt förser EU:s rymdprogram redan en rad vardagliga tillämpningar med värdefulla data och tjänster – från stöd till kommersiella transporter och personlig navigering till precisionsjordbruk och lösningar på klimatförändringarna. I februari 2022 föreslog kommissionen två nya flaggskeppsinitiativ för att stärka säker satellitbaserad konnektivitet och rymdtrafikledning.
Handels- och teknikrådet mellan EU och USA, som inrättades i juni 2021, är en plattform för att samordna strategier och fördjupa samarbetet om viktiga digitala, tekniska, ekonomiska och handelsrelaterade frågor.
Nya initiativ har aviserats om leveranskedjor, livsmedelstrygghet, ny teknik, digital infrastruktur och handel. Initiativen ska
- stärka våra gemensamma demokratiska värden
- främja den transatlantiska globala konkurrenskraften
- gynna arbetstagare och familjer på båda sidor om Atlanten
- forma den globala digitala och tekniska omställningen.
EU samarbetar också med likasinnade partner i hela världen för att ta fram globala regler på det digitala området. Vi uppgraderar de digitala förbindelserna med viktiga partner för att fastställa regler för digital handel och koppla detta till våra planer på interna reformer. Ett digitalt partnerskap ingicks med Japan på toppmötet mellan EU och Japan i maj 2022, och liknande förhandlingar pågår med Singapore och Sydkorea.
Horisont Europa är världens största transnationella forsknings- och innovationsprogram med en budget på 95,5 miljarder euro för perioden fram till 2027.
Inom detta flaggskeppsprogram har kommissionen inrättat Europeiska innovationsrådet som ska stödja banbrytande innovationer under hela processen.
En ny europeisk innovationsagenda antogs i juli 2022 och omfattar fem viktiga program för att göra EU världsledande inom teknikintensiv innovation.
Agendan har potential att få fram cirka 45 miljarder euro från privata institutionella investerare för att stödja expanderande företag. Dessutom ska agendan inrätta ett program för att utbilda 1 miljon personer i teknikintensiv kompetens.
Kommissionen ökar också sina satsningar på banbrytande projekt för grön teknik med lanseringen av partnerskapen mellan EU och Catalyst, som ska främja och skala upp investeringar i EU-baserade projekt med stort genomslag inom viktig klimatteknik (förnybar vätgas, hållbara flygbränslen, direkt avskiljning av koldioxid från luft och långtidslagring av energi). Partnerskapet lanserades vid klimatkonferensen COP26 och har potential att få fram upp 840 miljoner euro till 2026.
